Beatriz Barcia é das persoas que amosan felicidade no que sinten, no que cren. É pintora, mestra e actriz.
Métese na pel dos personaxes sen deixar de ser ela mesma e moldea as figuras que aínda silenciadas, transmiten compromiso e denuncia social. Nada lle é indiferente. Crítica e vital pero sobre todo, sensible coa causa feminista.
Dende Lisboa, para tod@s nós, Beatriz Barcia.
DESPOIS DE ESCOITAR O POEMA RECITADO POR BEATRIZ BARCIA, PÁSAME O MESMO QUE CANDO O ESCOITO CANTADO POR AMANCIO PRADA:TEÑO A CERTEZA DE QUE AS CORRENTES QUE VIRÁN TRAERAN OUTRA PESTE. SERÍA ISO O QUE QUERÍA TRANSMITIR ROSALÍA?.PODE SER,PERO TAMÉN POIDERA SER O CONTRARIO. NON SE PODE INTERPRETAR O FINAL DO POEMA COMO UN CONSOLO AOS APESTADOS? NON DESESPEREDES, VIRÁN CORRENTES, LIMPAS E SANADORAS, QUE ACABARÁN COS VOSOS PADECEMENTOS. QUE OPINADES?
ResponderEliminarA TODO ISTO, ENCÁNTAME O BLOG! E A ÁLVARO CUNQUEIRO TAMÉN; DE FEITO, APUNTOU UNHA PRIMAVERA MÁIS PARA O GALEGO, CANDO LLE MANDEI O ENLACE E O WASSAP DE MATILDE. ESTA COUSA TAN BONITA SUCEDEU UNHA NOITE, MENTRES SOÑABA, PERO...(E ESTA DÚBIDA XA NON SEI A QUE DEPARTAMENTO CORRESPONDE) OS SOÑOS FORMAN PARTE DA VIDA REAL?
ResponderEliminarPois si Villa, os soños tamén son vida.Q sería de nós sen eles?
ResponderEliminarAdiante pois coa mil primaveras para a lingua e para tod@s nós.